Pedagogisk meritportfölj

Min pedagogiska grundsyn

I de kurser jag undervisar försöker jag inleda med att beskriva min pedagogiska grundsyn och hur jag ser på mina lärarinsatser. Jag försöker därför förklara att det jag förmedlar utgår ifrån mina subjektiva utgångspunkter därför är jag angelägen om att studenterna självständigt reflekterar och tar ställning till mitt budskap. En annan sak jag tidigt framhåller är vikten av dialog där studenterna förväntas ställa frågor, dels för att underlätta verklighetsanknytning, dels för att undvika missförstånd. Jag uppmanar också studenterna att reflektera och försöka omsätta innehållet i mina lektioner till sin egen verklighet och därmed skapa relevans. Ansvaret för utlärningen ligger på läraren medan ansvaret för inlärningen vilar på studenterna, vilket jag också understryker. Olika etiska dilemman och provocerande frågeställningar använder jag gärna också för att stimulera studenternas egen reflektion. I framtiden funderar jag på att väva in ett moment där studenterna skriver ner sina löpande reflektioner under pågående kurs.

Jag försöker också tidigt bygga en relation så att studenterna lättare kan ta till sig det jag försöker förmedla. Ett professionellt förhållningssätt som lärare och handledare bygger på att kunna skilja på dina egna behov och studenternas behov vilket medför en betraktelse över mina egna behov av bekräftelse och i stället fokusera på målet med kursmomenten.

Det är när stoffet praktiskt tillämpas av studenterna själva i diskussioner och övningar som kunskaperna blir befästa. Därför försöker jag varva lektionerna med bikupor och bryta av med övningar. Mina kurser innehåller också olika grupparbeten och för att underlätta deltagarnas medverkan ingår ett moment där medlemmarna skrivet ett gruppkontrakt om hur de ska arbeta tillsammans. Under lektionerna försöker jag också berätta om exempel i ämnet från mina erfarenheter för att levandegöra stoffet. Jag har ofta haft förmånen att ansvara för kursmoment som behandlar människokunskap när det gäller ledarskap och motivation. Mitt engagemang i dessa frågor har därför varit lätt att förmedla till studenterna och mina exempel från mitt yrkesliv som socialarbetare och konsult har gett mig många levande bidrag. Det är min övertygelse att lärandet underlättas av ett lustfyllt klimat och försöker därför lätta upp mina moment med exempel på mänskligt beteende för att visa på hur människor ibland beter sig som kan vara roligt vid en ytterligare betraktelse eller reflektion.

Jag är också angelägen om att etablera en dialog så att det blir lättare för mig att veta hur studenterna uppfattar det jag tar upp. Redan i inledningen av kursen berättar jag att jag förväntar mig en dialog och stannar ofta upp under mina föreläsningar och frågar studenterna hur de uppfattar det jag pratar om. Det kan gå för sakta eller för fort eller att nivån är för allmän eller för teoretisk. Det kanske jag inte får reda på om jag inte frågar. Det är ganska vanligt att studenterna inte är vana vid mitt sätt att undervisa på men det brukar gå över ganska snabbt då de ser att jag faktiskt menar att jag vill ha deras delaktighet. Vid inledningen av varje pass brukar jag också fråga om vad de kommer ihåg från mitt förra pass för att dels få veta vad som uppfattats och för att knyta ihop de olika passen. Därefter brukar jag förklara varför just detta moment tas upp för att tydliggöra den röda tråden i kursen och lyfta fram hur det aktuella ämnet är relevant i deltagarnas framtida yrkesroll. Jag har märkt att många studenter ofta är dåligt orienterade i ämnen som handlar om mänskligt beteende men ämnet är ofta ett generellt intressant och därmed tacksamt att behandla. Det är därför ganska lätt att väcka deras nyfikenhet om jag kan knyta stoffet till deras egen verklighet utan att bli alltför teoretisk.

På min tidigare arbetsplats på Luleå tekniska universitet (LTU) har man som rutin att alltid utvärdera alla kurser med hjälp av s.k. Student Satisfaction Index (SSI) blankett. Blanketten har tillämpats sedan 1994, oavsett andra utvärderingar, för att vi ska kunna göra jämförelser mellan olika år på samma kurser. Vårt målvärde med är att sikta på att få minst fyra på en femgradig skala. Vi har hittills legat på ca fyra i genomsnitt de senaste åren i den kurs jag ansvarat för. Omdömet av kursen brukar vara att den är välstrukturerade och välorganiserade men också att de kräver relativt stor arbetsinsats. Slutomdömet brukar ändå vara att de lärt sig mycket. Jag arbetar med att försöka finna en balans mellan rimlig arbetsbelastning utan att det ska ske på bekostnad av inhämtad kunskap. Genomgående brukar studenterna beskriva lärarna som engagerade och kunniga men att kommunikationen mellan lärarna borde förbättras. Det är ett problem att ha flera olika lärare som också är inne på andra kurser som dessutom har många andra arbetsuppgifter. För att komma tillrätta med detta försöker vi ha färre lärare inne på kursen och ha regelbundna lärarmöten.

Undervisningsinsatser

Jag var tidigare anställd som forskningsingenjör på avdelningen för Kvalitets- och miljöledning vid LTU mellan 2000 och 2007har bland annat undervisat i följande kurser:

• Utmärkelsen kvalitet i norr (för både organisationer och examinatorer)
• Kvalitetsutveckling
• Operativ kvalitetsledning (kursansvarig och examinator)
• Offensiv kvalitetsutveckling genom kundfokuserad produktutveckling
• Projekt i kvalitetsutveckling
• Även externa uppdrag i företag

De ämnen jag huvudsakligen undervisade i är: Ledarskap, Medarbetarskap, Kreativitet, Projektledning, Intern- och Extern- kundnöjdhet. Mycket av innehållet i dessa ämnen bygger på samlade erfarenheter under min yrkesliv, bland annat som konsult där jag också var handledare/undervisare i kurser för bland annat företag, stödpersoner i skola och omsorgen, sjukvårdsbiträden och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mina huvudsakliga profilområden var projektstödjande arbetsuppgifter och psykosociala frågor. Mitt intresse för dessa frågor grundlades tidigt, dels på grund av mitt yrkesval som socialarbetare och senare när jag arbetade som lärare på en gymnasieskola i framförallt psykologi och socialkunskap. Jag har alltid funnit det stimulerande att arbeta med ämnen som är relaterade till mänskligt beteende eftersom jag alltid upplevt ett ömsesidigt intresse tillsammans med de deltagare jag arbetat med.

Kursutveckling

En grundläggande utgångspunkt just i ämnet kvalitetsteknik är kundorientering och tillfredsställande av kundernas behov. I undervisning och handledning är studenterna de primära kunderna och därför arbetar vi också aktivt med att försöka möta deras behov.

Under planeringen och utvecklingen av de kurser som bedrivs på avdelningen deltar alla lärare regelmässigt. Jag har själv varit kursansvarig och examinator för en fempoängskurs som heter ”Operativ Kvalitetsledning”. Den kursen modifieras inför varje kursstart baserat på föregående studenters kursutvärdering. I den kursen har jag även varit ansvarig för sammanställning av s.k. ”kompletterande materialet” med kursinformation, schema och tidskriftsartiklar.

Socialt arbete

Under perioden 2004 0ch 2006 var jag utlånad till Avdelningen för Social omsorg LTU som stöd för deras etablering av ett socionomprogram med examensrätt.

Där undervisade jag då bland annat i följande ämnen:

- Organisation och ledarskap

- Sociala problem

- Samhällsekonomi och politik

- Psykosocial miljö

- Socialpsykologi

- Stress och stressprevention

Handledning

Jag har haft förmånen att få handleda olika studenter i deras examensarbete på universitetet i Luleå. Från 2001 och fram till 2005 har sju examensarbeten inom ramen för civilingenjörsprogrammen handletts. (Varav ett tilldelades Olle Jonssonpriset för årets bästa examensarbete inom kvalitetsområdet av Svenska Förbundet för Kvalitet.) Dessutom har jag handlett två examensarbeten inom Miljö och kvalitetsmanagement.

På Avdelningen för social omsorg har jag varit handledare för flera olika uppsatser på A, B och C-nivå.

Min syn på handledning är att det finns olika sätt att handleda på: Gå före och visa vägen eller gå bakom och skjut studenten framför dig. Mitt sätt att handleda på baseras på att anpassa färdriktning, frågeställning och takt efter studenten och går ut på att gå vid sidan av studenten. Personligen föredrar jag att handleda examensarbeten med två studenter eftersom det ofta leder till bättre resultat och bättre arbetssituation för studenterna. Frustrationen blir mindre när man får stöd av varandra under resans gång. Ett samtal med tre personer har bättre förutsättningar att skapa kreativa synergieffekter som uppstår där man med hjälp av varandra kan söka sig fram till olika lösningar. Handledning av examensarbeten som drivs av endast en student bör enligt min mening, hållas inom ramen för handledarens eget profilområde för att bli bra. Det intressanta med handledning är att på ett mer personligt plan i dialogform följa studenternas utveckling av ett eget arbete. Mötet med enskilda studenter har jag alltid upplevt som givande eftersom jag tror att relationer är en viktig del i den personliga utvecklingen.

Pedagogisk utbildning

Under min tid som lärare på universitet sedan 2000, har jag läst olika kurser med inriktning på pedagogisk utveckling. Framför allt har mitt deltagande som forskarstuderande i Arena Lärande och direkta pedagogiska kurser för universitetslärare, gett mig fördjupade kunskaper i teorierna om lärande. Jag har till stor del inspirerats av exempelvis; Marton, F, Säljö. R, Senge. P, Covey, S, Wersch, J. V, Vygotsky, L. S. Detta har bland annat resulterat i ytterligare ansträngningar att lägga upp undervisningen för att främja djupinlärning grundat på studenternas aktiva deltagande i diskussioner, övningar och egna arbeten. Inslagen av traditionella föreläsningar där studenterna är passiva deltagare har med tiden minskat mer och mer för min del.